Kairo, en underbar stad i kaos

Blog Entry

Kairo, en underbar stad i kaos

January 14, 2010 by Daniel Peterson, under Africa 2010.

Efter att lämnat hemmet i lilla Nässjö satt jag på tåget mot Lund som var försenat i en timme. Kramade familjen hej då och lastade på cykel och resterande packning på lämplig plats i närheten av mitt säte. Nu gled jag mot nya äventyr, en ny resa. Resfebern hade inte kommit ännu, men ändå fanns det en känsla som jag hade för ett flertal år sedan nämre våren 2005 när jag lämnade Sverige för min första resa ensam med ryggsäck. Nu var det som att ta oskulden igen, testa på något nytt outforskat på sätt och vis. Bli utelämnad till mig själv, utrustningen och länderna jag kom till. Visste jag vad jag gav mig in i? Fått en hel del tips och inspiration längs vägen hit och känner en stor drivkraft att testa på långfärdscykling som resesätt, fan detta ska bli fett tänkte jag när tåget till slut anlände till Lund.

Caner, en vän jag träffade i Istanbul mötte upp mig och tillsammans släpade vi mitt bagage till hans studentrum nära stationen. Vi tog oss en promenad efter detta för att bland annat köpa ett tält jag lagt undan, MSR Hubba Hubba. Dagen därpå var det fika och puben som hägrade tillsammans med diverse vänner som bor i Malmö och Lund innan det var dags för sista natten på länge i Sverige.

Morgonen därpå var det dags att ge sig iväg, hoppade på tåget till Kastrup för att sedan checka in allt, ett visst pirr kom då funderingarna på hur mycket övervikten skulle kosta. Notan slutade på ca 450 SEK för den extra väska jag hade med mig. Betalde och checkade in allt. Snart var jag ombord på planet till London för att nästan landa direkt.

En lång väntan på Londons största flygplats blev det, dock kunde jag inte låta bli att köpa en 15-årig Glenfiddich samt ett par hörlurar. Spenderade resten av tiden med en uberdyr hamburgare, musik och en bok.

Flyget till Kairo blev en fröjd, bra med benutrymme, vitt och rött samt whisky tillsammans med god mat. Han med en film och lite i boken innan jag var framme i Kairo. Nu var det bara näst problem, hade allt kommit fram? Jo båda mina kollin kom fram på bandet, när jag greppade cykelkartongen fick jag många blickar och någon kommentar med undran på innehållet. Fann min taxi som jag delade med tre andra plus chaffören då. Packningen då, jo bilen var fylld till max samt att 2/3 av kartongen stack ut från bagagen.

Äntligen var jag framme, seg efter resan och alkoholen på flyget. Hälsades välkommen av personalen på hostlet som genast kände igen mig. Vi satt uppe någon timme och diskuterade en massa.

Dagen därpå var det dags att börja meka med cykeln. Pulsen ökade på nån sekund när jag inte kunde finna mitt multiverktyg… Hade jag glömt de hemma? Hade det försvunnit på flygplatsen? Det visade sig till slut att den hade glidigt djupt under sängen vilket jag såg efter några timmar. En förbaskat skön känsla infann sig i kroppen medan jag började skruva ihop cykeln.

Efter att Spenderat några dagar med allmänt fix med cykeln gav jag mig till svenska ambassaden för att få ett brev jag måste ha till mitt sudanvisum senare samt att jag åkte till Ethiopiens ambassad eller rättare sagt trodde jag att jag åkte dit. Det visade sig efter någon timme att ambassaden hade flyttats och greppade snabbt en ny taxi som tog mig till rätt adress. Väl där insåg jag mitt andra misstag, passfotona låg kvar på hostlet. Tog en taxi tillbaka för att hämta de förbannade foton och sedan tillbaka efter en vilostund (pappersarbete med visum är nog det värsta jag vet) betalde, lämnade passet och formuläret för att få visumet redan dagen efter.

Med visum och papper från två ambassader köpte jag på mig lite tonfisk och pasta för komma de äventyr det var nu snart dags att ge sig av. Målet var att ta taxi till Saqqarah vilket jag gör imorgon eller i övermorgon.

//Daniel

Ps. Glöm ej att kommentera

« Nu är det dags!

De första tramptagen… »

Kusin Niklas

Låter bra, Daniel!
Lite strul blir det alltid, men nu verkar det som att du kommit igång!
Janne

Vilken frihet du måste känna nu när du kommit igång. Jag hoppas du kan skriva ofta så att vi kan hänga med på resan. Lycka till.
//Janne
Rickard

Jag kan möta upp när du kommer tillbaka till Lund…och smaka av Whiskyn ;o))

Lycka till

// Tubbe från RG
martinhult

“bra med benutrymme” .. haha, ja det önskar du nog oxå sen när du sitter på flyget hem ifrån Kapstaden! =DDD
CH

HAHA!! Klart att du inte kunde va utan en flaska whiskey
MarikaS

Åh så spännande detta är! Tycker du är så modig som gör detta och jag tackar dig för att du bloggar om det så vi får följa med på din resa. Du skriver dessutom väldigt bra.

Kanske kan det bli en bok av detta när du avslutat resan =)
Alexander

Härligt Daniel! Nu är du äntligen där och snart börar den riktiga resan. Kommer du kolla runt något i Kairo innan du drar vidare? Ska bli otroligt spännande att följa din resa! Lycka till med allt
http://www.nordfolk.com/ Gnutt

Fin whisky det där, Passar nog bra till tonfisken och pastan
Farsan

Hej vår äventyrlige son.
Allt verkar ok vad vi förstår som är vana vid chattelivet när vi någon gång tar modet till oss och drar iväg max en vecka.
Du närmar Dej Sudan och vi hoppas att Du även där får hjälp av polisen med bevakning och följebil.
Kul med bloggen och alla kommentarer från kompisar och vänner. Det är många som frågar hur det går för Dej.

Bra att Du var så noga med utrustning och Din cykel och att Stockholmaren har med sej en hjälm som ersättning för den Du blev av med.

Ta det lugnt, drick ordentligt med renat vatten och undvik farligheter.

Sköt väl om Dej

Kramar

Farsan och en något orolig Moder.