Blog Entry

Egypten utanför turismens murar…

January 26, 2010 by Daniel Peterson, under Africa 2010.

Eftersom att det inte kom nagra foton i forra inlagget, sa skickar jag med nagra fran den forsta tiden i egypten pa cykel genom okenlandskap. 

Efter att spenderat två nätter i Beni Suef kröp det nu i mina ben, jag ville fortsätta. Jag hade inhandlat några burkar med tonfisk samt ett par apelsiner för de kommande dagarna. Jag råkade även finna en burk nutella vilket jag ansåg mig vara värd pga förkylningen. Jag kände för att fortsätta, packade ihop all utrustning som jag bar ner till ingången för att sedan hämta cykeln. Fäste alla packväskor av ren gammal vana kändes det som även om jag inte hade gjort detta så många gånger.

 Nu blev det dock inte exakt så jag hade tänkt mig fortsättningen av resan söderut utan jag fick snällt vänta in en polisbil som skulle eskortera ut mig från stan. Skönt att komma ut från stan på ett snabbt och enkelt sätt tänkte jag, dock så fick jag eskort längre än beräknat. Efter ca 20 kilometer stannade jag för lite lunch och bjöd herrarna i polisbilen på en läsk var, kände mig fortfarande seg men efter att ha ätit fortsatte jag min färd söderut men en polisbil ett tiotal meter bakom mig. Cyklade ca 20 kilometer till innan jag kände för ytterligare ett stopp då vid ett läskeblasklager där vi alla blev bjudna på dricka. Vid dett lagret började jag känna mig trött, kanske skulle jag tagit en till dag paus från cyklingen?

 Tänkte att jag cykla till nästa by och sätter upp tältet som låg ca 15 kilometer bort, väl där så var det en checkpoint. Frågade om det fanns något hotell, en natts vila i säng kunde vara gott då jag inte var fullt frisk ännu. De förklarade att hotellen ända till El Minya var nerlagda, försökte då få dom att låta mig tälta, men de misstyckte och jag skulle nu visst till El Minya som låg ca 80 km söderut. Att cykla var det inte heller på tal om då jag fick lasta in cykeln i en av deras pickuper. Poliserna var otroligt vänliga och nyfikna, de såg till att en ny pickup fann redo där deras gräns gick för att ta över transporten av mig. Det var inte läge att ens försöka att då stanna och slå upp tältet utan jag kom till slut till El Minya där jag åter fick kliva upp på cykeln. Problemet nu var att solen gått ner då jag fick cykla genom staden på mörkret med en polisbil i häcken. De visade mig till ett hotell som jag checkade in på för natten. Kanske de hade det på lur inte vet jag, men precis efter att jag stigit in till hotellet så började det regna, varade någon timme. Sedan gav jag mig ut på jakt efter mat. Promenerade runt en stund, köpte med mig något korvliknande hamburgare i pitabröd, färsk apelsinjuice och falafel för att gå tillbaka till hotellet och frossa i mig av alla godsaker jag funnit. Resten av kvällen besökte jag ett internetcafe innan jag blev allt för trött och slocknade totalt.

När jag vaknade dagen därpå bestämde jag ändå för att stanna en natt extra, mådde bättre än dagen innan av förkylningen. Ett annat problem som uppstått är en liten svullnad på ena tån, ena sidan av nageln. Behandlar dock detta själv med sårsprit och kompress för suga ut varet tills det blir bättre.

Jag hängde styrväskan på axeln och gick ut för att se mer av staden jag befann mig i. Promenerade gata efter gata tills jag stannade och pratade med en kille utanför en bokaffär. Det visade sig att han var jurist och hade denna bokaffär med endast böcker inom juridik. Satt hos honom ett bra tag innan jag fortsatte min väg genom den största shoppinggatan. Frästelsen var ett faktum när jag såg alla läckerheter, nybakade bullar, nybakat bröd, apelsiner, jordgubbar och ett par glas med nypressad apelsinjuice som jag skulle äta senare tillsammans med lite skön musik och en bok.

 Efter promenerat under ett par timmar så var jag åter tillbaka på hotellet, en eftermiddagsvila samt mumsa i mig alla läckerheter jag investerat värdefulla kronor i. Satte mig i en soffa utanför rummet, lastade alla godsaker på bordet och satte på lite U2 som underhållning till lunchen.

Efter detta så blev det sängen i någon timma för att vila ögonen lite till lite skön musik. Blev rastlös och gick ner till hotellets restuarang för en kopp te där jag blev sittandes till jag kände hur magen kurrade, dags för lite falafel lät det som att magen ville ha.

Under kvällen blev det fotboll (Egypt – Benin) på tv nere i hotellets restuarang och öl som släckte törsten på ett behagligt sätt tillsammans med ett gäng Egyptier och en Sudanier. Efter matchens slut blev det en sväng till internetcafeet och sedan bums i säng för att få en härlig natts sömn innan det åter var dags att hoppa upp på cykeln.

 Hoppade upp på cykeln och trampade iväg efter en rejäl frukost. Denna gång blev det utan poliseskort dock vilket var friare. Tog en behövlig paus efter dryga 35 km, drack coca cola, åt en bulle samt en apelsin samtidigt som jag njöt av solens varmande sken. Fortsatte att trampa på med den nya energin jag fått, stannade till på ett par olika ambulanscentraler för att dricka te samt att få lite socialt umgänge.

När jag väl kommer till Dairut är klockan runt halv fem, frågar i checkpointen ifall jag kan slå upp mitt tält där då jag inte funnit någon lämplig plats. Något hotell fanns det inte heller utan nu skulle få mig till Asyut, nästa stora stad ca 70 km söderut vilket jag misstyckte. Dock var det till slut bara att finna sig i att de körde mig till centrala Asyut. Först ett hotell som skulle ha us$47, men detta var omöjligt förklarade jag och de tog mig till billigt ställe för 45 egp vilket är drygt 1/10 av priset mot det andra hotellet. Väl på rummet sju på kvällen var jag lagom less på att inte få bestämma själv vart jag skulle sova etc. och betalde för två nätter. Nästa anhalt skulle Sohag, förmodligen hotell då det verkar vara ett tufft jobb att finna en plats att ta en tupplur på.

När jag väl lastat in allt i rummet, tvättade jag av mig i ansiktet samt mina händer. Satte mig ner i den mer eller mindre stenhårda sängen som nog mer skulle liknas med ett liggunderlag än en madrass. Vilket fall som helst så kvittade det ju i och med att jag skulle legat på ett. Dock var madrassen inte slät, så blåste upp mitt therm a rest liggunderlag, vips blev sängen betydligt skönare att ligga i.

Gav mig ut en sväng för internet och mat, sneglade på biljardborden på hotellet men kände mig allt för trött denna kväll. Begav mig upp på rummet, tog en varm dusch för att sedan somna in till lite skön musik och bok jag fann på golvet morgonen därpå.

Jag steg upp och gjorde i ordning mig för en promenad, kom till en torggata jag började gå upp för, kände lukten av fisk. Magen kurrade, snart dags för lunch. Fortsatte gatan uppåt, den slingrade sig likt en orm och kryllade av människor, dock inte av några turister vilket värmde mig. Fick en tillbakablick från somras då jag och ett par goda vänner fiskade och åt grillad aborre, min mor mailade en bild från tillfället igår och när jag åter strövade förbi stället där de grillade fisken kunde jag inte annat än att stanna och titta in med en hungrig blick. Runt stället var det tjockt med folk, började prata med ett par killar i tonåren som fixade fram två rejäla fiskar och bröd till mig for ett hyggligt pris som 9 egp. Skulle bli härligt att äta färsk fisk från Nilen istället för lagrade tonfisken i konsevburkarna som låg i mina packväskor tillsammans med ett kilo pasta. Sa hej då och tackade dem för pratstunden innan jag satte kurs mot hotellet. Kunde bara se fiskmåltiden framför mig, stannade till och köpte färsk mangojuice och kom sedan till hotellet. Rensade bort alla ben, hällde på lite citronsaft över fisken och började med min efterlängtade festmåltid.

Resten av dagen spelade jag biljard med ett par tonåringar, läste ut en bok och promenerade runt lite till i staden innan det blev dags för middag, kött och ris som nästan smälte i munnen min.

Under kvällen gick jag igenom cykeln, packade samt gjorde ett besök på ett internetcafe. Min inflammation på tån hade även den gått ner efter lite ompysslande med sårsprit och dylikt under några dygn.

 Dagen startade lite si sådär, hjälmen var borta. Den bör försvunnit mellan alla byten av polisbilar dagen jag ankom till Asyut. Inget att göra åt saken, bara att se framåt. Väntade in den polisbil som skulle eskortera mig till en början, när den väl kom började jag trampa på. Kom ut från stan och efter 10 km var det dags för morgonteet. Sedan rullade det på med korta stopp ett par gånger för en kall god sprite och några 5 minuters break. I en by körde polisbil ifatt mig och gjorde ett tecken för att vänta, en större folksamling hade samlats, kom dock igenom smidigt utan att något hände. Tänkte tillbaka på den nyhet angående oroligheter som hade hänt för ett för några veckor sedan som jag snabbt fick nys om av mor min när jag ännu inte lämnat svensk mark. Resten av biten gick som smort, kilometrarna bara försvann och snart rullade jag in i Sohag för att stanna över natten, polisen hade inte lämnat mig en sekund ur sikte denna dag och när jag i checkpointen ville sätta upp mitt tält blev det ett bestämt nej. Blev eskorterad mellan ett flertal hotell, alla var fulla. Snurrade nog runt i någon timme innan jag kom till ett hotell med rum. Priser var chockerande, nåja för min budget gick detta inte då 200 egp var vad 2 dagar kostade totalt med mat osv. Diskuterade med gubben på hotellet på knagglig engelska och försökte få att jag fick sätta upp tältet någonstans, men både han och poliserna suckade och skakade på huvudet. Till slut sa den skojfriska gubben att vi kunde gå till mitten dvs 100 egp vilket jag sa ja till även om jag tyckte set var lite väl mycket ändå, en hel dagsbudget.

Ledde in min cykel, tog med mig alla packväskor till rummet. Kollade på mig själv i toalettspegeln och log, idag hade jag avverkat 110 km vilket var 30 km mer än mitt förra på 80 km även om inget av dem är något extremt i distans. Hade även ökat på medelhastigheten med runt 5 km/h till 20 km/h.

Gick sedan ner till receptionen och en kille runt 20 år stod där. Frågade efter internet men det visade sig att det inte fann något i närheten, men han skulle fixa nåt ändå eller vad han och de andra diskuterade på arabiska. Log och tackade samt följde med killen, vi gick i ca 10 minuter (rask takt) för att till slut hitta ett ungdomsställe med ett gäng datorer, grabbarna delade mer än gärna med sig av en dator, te och en kaka. Kollade mailen osv. samtidigt som jag snackade med dem en stund innan vi åter skulle tillbaka till hotellet, var nu trött och hungrig. Tillbaka till hotellet tog jag mig en varm renande dusch, åt en macka med mjukost samt en burk tonfisk innan jag la mig i sängen för att slappa framför teven och den engelsktalande kanalen FoxMovies tills jag somnade in.

 Morgonen därpå var jag pigg, vaknade redan vid 6 och slötittade på karate kid II tills det var dags att stiga upp runt 8, vid kvart i nio satt jag på cykeln och fick poliseskort ut från staden, cyklade ca 45 km innan jag stannade, det var dags för lunch samt att för första gången denna resa använda det nya multibränsle kök jag delvis fått sponsrat av Get Out. Kopplade in bränsleflaskan och pumpade fram bränslet innan jag tände köket, nu var det dags för pasta, tonfisk, bröd och mjukost tillsammans med lite ljummet vatten. Till efterrätt fick det bli en apelsin medan jag plockade ihop allt igen. Med en riktigt mätt mage så skulle jag fortsätta de sista 45 kilometrarna till Nag Hammadi. På vägen dit stannade jag till och köpte en burk med sprite och ett par chokladbitar vilket visade sig vara dagens bästa beslut efter den lagade lunchen.

 Väl i Nag Hammadi så var hotellen allt för dyra för min budget, kände hur mitt småländska ekonomiska och viljestarka blod strömma genom min kropp. Hade nu cyklat ca 90 kilometer och kände mig småtrött, men med lite mutor som chokladen jag köpt några timmar innan tog jag några rejäla tramptag, snart så rullade jag fram kilometer efter kilometer. Solen höll på att gå ner och krafterna sinade dom med. Det var ca 20 kilometer till Qena när jag jag svängde in till en ambulansstation där jag bjöds på härligt te samt en sängplats. Ett erbjudande jag inte kunde tacka nej till i de vildaste drömmar i detta läge då jag avlagt ca 130 km denna dag. Under någon timme lekte jag med barnen som bodde runt stationen för att sedan fota dem vilket de gillade skarpt.

Efter detta bjöd de fyra ambulansmännen på mat, vilket smakade grymt bra måste jag erkänna. Även de bruna bönorna som jag aldrig riktigt fastnat för slank ner lätt och sedan fick jag ytterligare en kopp te. Klockan var nu ca 19 på kvällen och jag kunde slockna vilken sekund som helst kändes det som. Kändes underbart att jag cyklat så pass långt som jag ändå gjort för kommande länder söderut. En tanke som slog mig när jag låg i en av sängarna på ambulansstationen var att detta var en mer eller mindre lika långt till Västervik från Nässjö, dvs till min bror.

Denna natt sov jag gott kan jag garantera, på morgonen vaknade jag vid åtta för att tvätta av mig och packa cykeln. Tog en kopp te med en av sjukvårdarna och njöt av morgonsolens strålar som kom rakt mot oss. Efter att suttit där en stund gick jag in och bar ut cykeln, tackade alla fyra och började trampa österut mot Qena. De hade trott att det var drygt 70 km till Luxor, så med ny krafter var jag på väg. Dock så visade det sig att jag hade en kraftig och jobbig motvind de två milen till Qena vilket jag svor över, till slut ankom jag dock till staden som jag cyklade igenom för att sätta kurs mot Luxor med all dess historia. Dock var det varken “Valley of the King” eller “Valley of the Queen” som lockade utan en stor fetingburgare på donken. Var i Luxor för drygt ett år sedan så nu såg jag det som en vilostad utan massa krav.

 Under cyklingen från Qena till Luxor visade det sig snabbt att några 70 km inte räckte långt utan att denna dagsetapp skulle bli mellan 90 och 100 km vilket jag suckade över. Trampade på i ett hyggligt tempo, skippade lunchen då jag blev less på alla barn som hela tiden skrek “money money” efter mig, dock blev det ett par stopp för kex, läsk och apelsin. Nu började även turisterna lockas fram med de enorma AC-bussarna som dundrade förbi mig titt som tätt. Efter många timmars cyklande kom jag till en bro som jag cyklade över som ledde in till Luxor. Efter en stund började jag känna igen mig och det gjorde även en kille på moped som hade arbetat i köket på en restuarang förra året då jag var här. Han började prata med mig medan jag cyklade och sa “you were here one year ago??”. Jag skrattade till och nickade, jag fortsatte till Luxor temple där jag svängde av mot tågstation och sedan in till en liten gata där hotellet jag sist bodde på låg. Väl framme såg jag lite barn leka och när jag kommer fram till dörren så ser en av arbetarna mig och välkomna mig åter, även han och de andra kände igen mig.

Bär upp cykeln och resten av utrustningen till mitt rum på andra våningen för att sedan tvätta av mig. Hade bränt mig lite på nostippen märkte jag och grymtade till av trötthet. Huvudet spelade nu mig ett spratt, dusch eller donken..? Magen knorrade så fick bli en burgare innan duschen.

Kändes super att vara mätt och ren efter de sist tre dagarnars cykling. Nu var det bara vila som stod på mitt schema.

//Daniel

Glöm inte att kommentera!!

• Kommande resa

  

• Statistik med cykel
  Tid på sadeln: 4,5 månader
  Antal länder: 6
  Cyklade kilometer: 3000 km
  Längsta distans på en dag: 130 km
  Snabbaste fart: 79 km/h
  Antal punkteringar: 1
• Tidigare resor

  

  

  

  

  

  

  

•